Genom en öppning föll vårljuset plötsligt in i rummet
Marie Barthelsson arbetar med iscensatt fotografi och har under en tvåårsperiod förvandlat sitt vardagsrum och närmiljö till en fotostudio. Barthelsson har använt porträttateljéns bakgrunder, studiobelysning och rekvisita för att skapa olika scenografier.
Barthelsson förklarar att fotografierna är ett slags dagboksanteckningar som återberättar en period av upplevd avskildhet i livet. Utgångspunkten för denna serie har varit egna erfarenheter och minnen. I skapandet av bilderna har det varit viktigt att försöka gestalta inre känslor och Barthelsson säger att hon i projektet har ställt frågan om hon låtit sin verklighet bli förvrängd. Om det är så att någon annans verklighet har styrt hennes upplevelser, hur kan hon då ta tillbaka sina egna minnen?