SKISSERNA / VARJE GÅNG EN KVINNA KORSAR EN GATA SER DET UT ATT VARA FRÅN EN FILM OCH UPPLEVS NOG OCKSÅ SÅ AV HENNE
SKISSERNA / VARJE GÅNG EN KVINNA KORSAR EN GATA SER DET UT ATT VARA FRÅN EN FILM OCH UPPLEVS NOG OCKSÅ SÅ AV HENNE är en text i två delar, som söker efter en form, som finner den, som tappar bort sig.
I den första delen tänker ett jag på sitt liv genom skisser eller dikter inifrån fyra olika rum (badrummet, rött auditorium, var som helst och sovrummet). Den andra delen är en kort prosatext om uppkomsten av rummen.
Texten intresserar sig för gränser: befästandet och upphävandet av dem, av rymningsförsök, av sabotage och vad det är att förstå sig själv när man mest av allt existerar i relation till andra (personer, rum…)
Det är en text som letar efter sanningen utan att påstå att den finns, som vill se strecken och rita om dem, och som lider av minnesförlust.
Texten läcker ut i en hybridform via dess uppmärksamhet gentemot det taktila: hur det känns att vidröra tyger, erfarenheten av de kvinnliga materialen. Intill skrivandet har det pågått ett arbete med växtfärgning av tyger.
Tillsammans med tygerna presenteras texten i form av en liten tryckt publikation om 55 sidor.
