Besvärjelse
Jag tänker på att det finns en glidande benämning i vår historia när vi talar om historiska förtryck gentemot kvinnor. Jag tänker på häxan, hysterikan och horan. I mitt projekt har jag valt att ställa häxkraft i relation till kvinnliga sjukdomstillstånd.
I Malleus Maleficarum (1486) kan en läsa ”All häxkonst härstammar från köttslig lusta, som hos kvinnor är omättlig. Häxor ansågs ha njutit av att ha sex med djävulen, och att de i sin tur smittade män. Åtrå vare sig hos mannen eller hustrun, skylldes på kvinnan.
De kvinnor som enligt Malleus Maleficarum mest sannolikt var häxor var barnmorskor,
äktenskapsförbrytare och den otuktade.(Andréen, Bergmann, Englund, Fihn, Holm och Ljung, 1983) Alltså de kvinnor som hotade det manliga samhället och manligheten. Kristna kvinnor blev från tidig ålder indoktrinerade med idén om att djävulen var sammankopplad med deras kvinnlighet. Under häxjakten var kvinnor övervägande anklagade, och den kvinnliga sexualiteten var centrum för brottsligheten.
I Lärobok i vården om kvinnans slägtlif (1836-39) kan en läsa att kvinnans könsdrift ansågs starkare än mannens. Sexuell frustration kunde leda till sjukliga tillstånd som nervretlighet, hysteri och brunst-yra (nymfomani). Det fanns ett enormt intresse för att medikalisera kvinnokroppen med fokus på de reproduktiva funktionerna. Kvinnorna blev tilldelade en sjukroll som de antingen medvetet eller omedvetet steg in i. Att markera sjukdomskänsla vid mens, graviditet och klimakteriet var mer normalt än att inte göra det.
På 1880 talet ökar andelen kvinnor som intagna på svenska mentalsjukhus med självbefläckelse angivet som sjukdomsorsak från 0.2% till 2%. Detta är ett starkt synliggörande av sjukdom som en social konstruktion. Kvinnans sexualitet blev märkt som farlig, och därför måste den kontrolleras. Den dygdiga kvinnans uppgift var att ta ansvar för mannen sexualitet genom att inte fresta och egga den. (Johannisson, 1994)
Det är inte två enskilda händelser i vår historia, det är ett repetitivt system för att förtrycka kvinnor. Jag tänker att det egentligen inte finns en strukturell skillnad från hur det ser ut för kvinnor i dagens samhälle. Det handlar om en maktfråga.
En maktfråga jag har undersökt genom hantverket, mitt görande och mitt sinne.
Resultatet är min quilt.
190x245cm
@elincamillaostling2
elinostling1@hotmail.com
Referenslista:
B. Andréen, B. Bergman, M. Englund, B. Fihn, U. Holm och M. Ljung.(1983) Häxkraft. Göteborg.
K. Johannisson. (1994) Den mörka kontinenten. Stockholm: Nordstedts förlag. Hämtad den 28/4-20 från https://www.nextory.se
K. Sollée. (2017) Witches sluts and feminists. Conjuring the sex positive. Berkeley: ThreeL Media.
