Spruckna korvar och krossade drömmar
Jag har byggt skulpturer som lever, som på ett eller annat vis går att sätta i rörelse. De gnisslar och skaver och berättar om platser och minnen. Varje verk har en egen liten hemlighet, en mer eller mindre användbar funktion. Mina skulpturer är medvetet skeva och knöliga, likt fuskbyggen som inte riktigt lever upp till sin förväntade förmåga. Kanske går det att snurra på veven? Eller rulla på hjulet?
Ibland går det. Ibland går det sönder.
