Snurra min väv – en vävd värld i rörelse
Med hjälp av en gammal karta från mellanstadiet söker jag efter ett försvunnet huvud. Jag rör mig i pixlade trappor mellan ögonrum och öronbalkonger med en dröm om att skapa ett textilt teckenspråk som får både människokroppen och världen att hänga och hålla ihop. I den vävda världen Maskenkrasch där det alltid är måndag, har jag hängt gubbar med både kända och okända ansikten som rör sig runt en tungrotens nav, i ett landskap utav övernaturliga vävstolsdelar och dubbelvävda bokstäver. Jag ville väva en värld som kunde lyssna men den har ännu bara ett öra.
Den rumsliga gestaltningen består av vävar vävda i digital vävstol, en gammal trissvävstol uppsågad i delar som svartbränts samt diverse vardagliga föremål som en livboj, krossade speglar och elkablar. Verket kan ta olika skepnader och går alltså att bygga om. Varje variant av verket har en egen titel – Mobile Baby, Måndag med Maskenkrasch samt Måndag i Maskenkrasch. Rörelse, lek och fantasi är viktiga komponenter i arbetet.
